Kvällen är här och det är dags för lilla mig att hoppa ner i sängen.
Kroppen är helt slut. Från i tisdags så har det varit full rulle hela tiden.
Detta med att måla hallen och gå fram och tillbaka till dagis har tagit lite.
Nu ska nu inte tro att dagis bara ligger 5 minuter från oss. Det är närmare 20 minuter att gå.
Och att få med alla barn själv är inte det lättaste. Elizia gör inte saken bättre då hon vägrar att sitta stilla i vagnen. Ibörjan gå det bra men precis när vi nästan är framme så ska hon allt ställa sig upp.
Nu tänker ni säkert – spänn fast henne då, så hon inte ställer sig upp.
Jag är tyvärr inte den personen som spänner fast mina barn. Det är inga fångar + spänner jag fast henne så gråter hon till max och det är inget jag tycker om.
Men jag klagar inte över att bära henne i 5 minuter. Jag menar bara att det har tagit lite på krafterna att köra en vagn med en hand och bära Elizia med den andra + allt målande (eller.. jag klagar kanske lite hehe)
Hur som helst så vart resultatet bra, så allt det ”jobbiga” slutar alltid med något gott.


Imorgon är det en ny dag. Inget inplanerat och det känns skönt. Vindarna får helt enkelt bestämma vad som ska hända. Det som känns skönt är att barnen är hemma + frugan är ledig från skolan.
Så en familjedag blir det allt.